Sarah Wamala Andersson på Mälardalens universitet och Josephine Sundqvist på Läkarmissionen efterlyser större biståndssatsningar på digitalisering.

Sarah Wamala Andersson på Mälardalens universitet och Josephine Sundqvist på Läkarmissionen efterlyser större biståndssatsningar på digitalisering.

”Svenskt bistånd borde satsa mer på digitalisering”

Sverige måste driva på för att digitaliseringen ska få ett större utrymme i FN:s Agenda 2030. Det skulle rädda liv. Regeringen bör ge Sida i uppdrag att ta fram en långsiktig strategi för en ökad digitalisering som kan förbättra levnadsvillkor och hälsa för människor som lever i fattigdom, i synnerhet på den afrikanska kontinenten.

Den globala klimat-, och hälsokrisen har tydligare än någonsin visat på behovet av nya smarta lösningar och snabbare digital utveckling i samhällsystem världen över. Forskning visar även på att 87 procent av de 169 delmål som tagits fram i samband med de globala målen för Agenda 2030 kräver digitalisering för att uppnås. I dag ser vi tydligt att infrastrukturen för ökad digitalisering i Afrika är kostsam och kräver rätt investeringar. 600 miljoner människor saknar tillgång till elektricitet i Afrika söder om Sahara.

Trots påtagliga påminnelser om dess möjlighet att besvara dagens globala kriser och bidra till att genomföra de globala målen har digitalisering ännu inte fått den plats den förtjänar inom svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Även om digitalisering och innovation finns inkluderat i Sveriges humanitära strategi så benämns dessa sällan som en möjlig lösning i svenska biståndsstrategier över lag. Samtidigt är cirka 75 procent av Afrikas befolkning under 30 år och aktiva användare av digitala verktyg och plattformar.

Den unga och kommande generationer sitter inne på stor kompetens och potential att utveckla digitala och innovativa lösningar som kan bidra till Agenda 2030. Dagens globala kriser har satt stora spår som kommer att påverka inte minst Afrika söder om Sahara under en lång tid framöver.

Det är hög tid att Sverige tar på sig ledartröjan och på ryggen står digitalisering skrivet. Det är också viktigt att Sverige i arbetet står upp för och driver vidare de globala principerna för digital utveckling (Principles for Digital Development) som är globalt utvecklade med Sidas medverkan. Principerna påvisar bland annat vikten av digitalt ägandeskap, samordning och dialog. 

Digital omställning – bättre hälsa 

Målet för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Vi lever i en värld med snabb teknisk utveckling. Det är därför avgörande att satsa på digital utveckling inom alla strategier för global hälsa. Hälsosystemen är underbemannade, underfinansierade och fungerar i stuprör. Digitalisering och digitala lösningar kan minska dessa utmaningar och öka tillgången till olika hälsoinsatser, tidig upptäckt av riskfaktorer och sjukdomar, distansvård, behandling och hantering av olika kroniska sjukdomar. Pandemiåren har tydligt påvisat vikten av digital omställning för att kunna säkra hälsa för alla. 

I svenskt bistånd återfinns en del pilotprojekt och initiativ som kopplar digitalisering och hälsa men fler behövs. Finansiering behövs både till uppstart av digitala program inom hälsa, uppskalning av befintliga satsningar samt en stor satsning på kapacitetsutveckling, forskning och fortbildning inom digitalisering.

Svenska utvecklingsaktörer inom civilsamhälle och akademi har en lång tradition av partnersamverkan. Som två ledande globala svenska utvecklingsaktörer, Mälardalens Universitet och Läkarmissionen, har vi redan sett goda förutsättningar, genom vårt samarbete kring digitalisering av hälsosektorn i Tanzania, för Sverige att kliva fram och ta en ledande roll.

I november samlade vi våra huvudparters hälsoministerier på fastlandet och Zanzibar, och Muhimbili University till en Tanzania digital Health and Innovation Week. Många behov identifierades och en stor efterfrågan lyftes gällande hur svenskt bistånd tydligare kan främja digital utveckling som i sin tur medför att hälso- och sjukvården blir mer tillgänglig för fler. Mycket imponerande i sammanhanget är att Tanzania är ett av de få afrikanska länder som har tagit fram en nationell digital hälsostrategi.

Nu påbörjas implementeringsarbetet och det finns ett stort behov av samverkan med länder som kommit längre inom digitalisering. Sådan samverkan måste även sträcka sig över sektorsgränserna. Effektiv och slagkraftig samverkan kräver nya arbetssätt i en så kallad Qvadripple helixmodell, där företag, akademi, ideella organisationer och offentlig sektor arbetar tillsammans mot gemensamma mål.  

Zanzibar kommer bland annat att bygga ut flera nya smarta digitala sjukhus med fokus på automatisering, distansvård, hemmonitorering och hembaserad sjukvård. Vid flera privata sjukhus på fastlandet står man redo att öppna testbäddar men det saknas finansiering och långsiktighet. Som icke vinstdrivande svenska biståndsaktörer står vi från ideell sektor och akademi redo att arbeta fullt ut i Qvadripple helixmodellen med digitala innovatörer, myndigheter och investerare. Alla behövs för att säkerställa en jämlik vård som ger de som lever i fattigdom en röst och plats att lyfta sina hälso- och vårdbehov.

Digitalisering ger nya möjligheter 

Sverige är världens tredje mest innovativa land och det mest innovativa landet i EU. Det visar FN:s årliga ranking Global Innovation Index. 

Vad våra afrikanska lokala partners efterfrågar är mer än finansiering. Kunskapsöverföring, kapacitetsutveckling, hållbart företagande, uppbyggnad och design av hållbara sjukhusmodeller som har bäring i skandinaviska modellen, bred gemensam forskning, offentliga-privata partnerskap inom hälsa med civilsamhället som en garant för rättighetsperspektivet och goda värderingar inom hälsa behövs.

Digitaliseringen ger nya möjligheter för länder i Afrika söder om Sahara att ta del av kunskaper och tillgång till nya marknader via internet, automatisering, stora datamängder och digitala plattformar från Sverige och andra EU-länder.

Om den nya regeringen menar allvar med uttalade prioriteringar om kopplingen bistånd och utrikeshandel, samt digitalisering och innovation, bör Sverige fundera på att ta fram en ny Afrika-strategi med sektorsöverskridande samverkan och digitalisering i fokus! Här bör inte näringslivet ta en egen isolerad roll utan detta måste ske i nära effektiv samverkan mellan akademi, civilsamhälle, näringsliv och myndigheter för att säkra ägandeskap, hållbarhet och med fokus på de fattigas egna perspektiv. 

Vägen framåt 

• Sveriges bör sätta digitalisering och digital omställning på biståndsagendan och se det som ett flaggskepp för strategiskt arbete inom hela det svenska utvecklingsbiståndet. Vi är ett land i framkant vad det gäller digitalisering och här behöver vi bättre nyttja den privata sektorn. Flertalet svenska företag har utvecklat digitala lösningar inom framför allt hälsosektorn vilka skulle kunna anpassas och bidra till centrala lösningar inom afrikanska hälsosystem.

• Sida bör ges uppdrag att arbeta fram en långsiktig strategi i syfte att främja digitalisering och den digitala omställningen för att förbättra levnadsvillkor och hälsa för människor globalt, och i synnerhet Afrika.

• Sida bör ges uppdrag att undersöka hur ett brett samarbete med Qvadripple helixmodell kan finansieras och främjas för att påskynda digital utveckling i Afrika, där fler partnerskap som är sektorsövergripande bör uppmuntras finansiellt (akademi, civilsamhälle, myndigheter och näringsliv i samverkan) Sida bör ges uppdrag att undersöka hur kapacitetsuppbyggnad inom digitalisering på alla nivåer kan initieras i samarbete med flera intressenter, och inrätta nya internationella kapacitetsutvecklingsprogram (ITP) inom digitalisering och hälsa i samverkan med nyckel aktörer enligt Qvadripple helixmodellen.

Sarah Wamala Andersson, professor i hälso- och välfärdsteknik, Mälardalens universitet
Josephine Sundqvist, Generalsekreterare, Läkarmissionen/LM International 

Mer läsning