Claes Ånstrand, Världsinfektionsfonden; Carl Björkman, Bill & Melinda Gates Foundation; Gunilla Källenius, Karolinska Institutet; och Olle Stendahl, Linköpings Universitet vill se mer forskningsbistånd.

Claes Ånstrand, Världsinfektionsfonden; Carl Björkman, Bill & Melinda Gates Foundation; Gunilla Källenius, Karolinska Institutet; och Olle Stendahl, Linköpings Universitet vill se mer forskningsbistånd.

”Trots ökat behov minskar biståndet till forskning om global hälsa”

Det svenska forskningsbiståndet har de senaste 20 åren minskat stadigt, liksom hälsoforskningens andel av hälsobiståndet. Det skriver forskare vid Karolinska Institutet och Linköpingsuniversitet som, tillsammans med Bill & Melinda Gates Foundation och Världsinfektionsfonden nu vill att anslaget ökar.

Publicerad:

Sjukdomar som tuberkulos, malaria och andra parasitsjukdomar drabbar hårt. Infektionssjukdomar utgör en stor andel av sjukdomar i låginkomstländer. Samtidigt ökar diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar och tar sina egna former.

Vi som forskar om sjukdomar som särskilt drabbar människor i låginkomstländer har med oro sett hur anslagen till forskning om global hälsa stadigt minskat i relation till det totala hälsobiståndet. Detta i ett läge när covid-19 pandemin drabbar utvecklingen i fattiga länder mycket hårt. Behovet har aldrig varit större.

Sverige har under lång tid stött forskning som del av biståndet, men stödet har hela tiden minskat, särskilt till svenska forskare. Av det totala anslaget från biståndsmyndigheten Sida har den andel som går till forskning stadigt sjunkit sedan början av 2000-talet (se illustration nedan).

Sida: Anslag till all typ av forskning som del av totalanslaget

Andel forskningsanslag (bilateralt och svenskt) av det totala Sida-anslaget (källa: Sida). Foto: KI

På samma sätt har den andel av det totala hälsobiståndet, som går till forskning om global hälsa minskat (se illustration nedan). År 2008 signerade Sverige tillsammans med 89 hälsoministrar en överenskommelse om att avsätta minst 5 procent av sitt hälsobistånd till hälsoforskning. Vid den tiden låg den siffran för Sveriges del på 6,8 procent. Sedan dess har den stadigt sjunkit, och ligger nu för fjärde året i rad under 5 procent.

Hälsoforskning som andel av hälsobiståndet

Andelen av totala hälsobiståndet som gått till forskning om global hälsa. (Källa UD/Sida samt rapporterna Sveriges hälsobistånd 2018 och 2019). Foto: KI

Den större delen av stödet till utvecklingsforskning går till bilateralt forskningssamarbete, medan en mindre del består av direkt stöd till svenska forskare. Fram till 2011 hanterades anslag till svensk utvecklingsforskning (u-forsk) av Sida, men år 2011 beslutade Sida att u-forsk skulle administreras av Vetenskapsrådet.

Det fanns flera goda skäl till att det skulle administreras av Vetenskapsrådet, men samtidigt förlorade yngre forskare i början av sin karriär en möjlighet att få stöd, innan de blivit tillräckligt etablerade för att få anslag från Vetenskapsrådet.

Även Sveriges stöd till utvecklingsforskning har minskat i relation till det totala biståndet. Från och med 2011 har 175 miljoner kronor per år avsatts till u-forsk, att administreras av Vetenskapsrådet. Den summan har trots att Sveriges bruttonationalinkomst ökat legat oförändrad i ett decennium, fram till 2020 då den höjdes till 185 miljoner (se illustration nedan).

Utvecklingsforskning som del av totala hälsobiståndet (%)

Andelen av u-forsk som del av det totala hälsobiståndet. (Källa: UD). Foto: KI

Detta är olyckligt, särskilt när det gäller hälsoforskningen som utgör ca 30 procent av anslagen från u-forsk. Tillväxten av forskare minskar, och medelåldern blir allt högre, trots ett ökat intresse för forskning och utvecklingsarbete bland yngre forskare och vårdpersonal.

I världens låginkomstländer drabbas särskilt barn av den pågående pandemin. FN:s barnfond, UNICEF , beräknar att 10 miljoner flickor kommer att giftas bort och 2 miljoner barn dö som en följd av världens svar på covid-19.

Nedstängningar och brist på vaccin har lett till minskade möjligheter att driva aktivt forskningsarbete. Forskare behövs mer än någonsin för beredskap inför nya pandemier och för utveckling av bättre redskap för ”gamla” och pågående pandemier.

Tuberkulos, malaria och hiv är infektionssjukdomarna som dödar flest människor i världen och vi saknar fortfarande fungerande vacciner. Det behövs därför ökade satsningar på hälsoinriktad utvecklingsforskning, särskilt för att kunna behålla de yngre forskarna.

Carl Björkman, Nordenchef för, Bill & Melinda Gates Foundation
Gunilla Källenius, Professor, Karolinska Institutet, styrelsemedlem Världsinfektionsfonden
Olle Stendahl, Professor emeritus, Linköpings Universitet
Claes Ånstrand, styrelseordförande, Världsinfektionsfonden

Mer läsning