Anna Nilsdotter, generalsekreterare WaterAid.

Anna Nilsdotter, generalsekreterare WaterAid.

"Varför gör inte världens ledare mer för att säkra tillgången på rent vatten ?”

Indien och Bangladesh upplever just nu de svåraste översvämningarna på 122 år. WaterAid har delat ut 2500 vatten- och sanitetspaket i drabbade områden, men det räcker inte. Klimatförändringarna är redan här och vi måste prata om klimatanpassning och hur vi kan uppnå en hållbar och långsiktig utveckling för alla, klimatkatastrofer till trots. Vi frågar oss: Varför gör inte världens ledare mer?

I Sverige talar vi fortfarande om klimatförändringar som något abstrakt, något som kommer att skapa stora problem i framtiden. Samtidigt lever människor i länder som Indien och Bangladesh mitt i effekterna av de pågående klimatförändringarna med cykloner, torka och översvämningar. Det är en indikator på hur ojämlik vår värld är.

Indien och Bangladesh upplever just nu de svåraste översvämningarna på 122 år. Människor dör och miljoner har blivit utan hem. Samtidigt som vi njuter av sommarvärmen i Sverige, sitter människor i Bangladesh fast i sina hem med smutsigt flodvatten vid dörrkarmen. Utan mat och rent dricksvatten, i väntan på att bli räddade av myndigheter och frivilliga.  

WaterAid är inte en humanitär organisation, men eftersom vi sedan tidigare har pågående projekt i områdena Sylhet och Sundamganj i nordöstra Bangladesh gör vi allt vi kan för de lokala samhällena vi är engagerade i. I dessa områden ligger 80 % respektive 90 % under vatten och mer än fyra miljoner människor är påverkade. Vattenbristen är stor, de befintliga toaletterna är överbelastade och det finns stor risk att avfallshanteringen ska brista och läcka, vilket skulle skapa en än större hälsofara för människorna på plats. WaterAid arbetar nu aktivt för att nå ut med vatten- och sanitetspaket bestående av rent dricksvatten och hygienartiklar, i skrivande stund har vi delat ut 2500 paket. Men krisen slutar inte där. 

När vattnet sjunker undan och människor återvänder hem, vet vi av erfarenhet att infrastrukturen kommer att vara skadad och tillgänglighet till säkra latriner och rent dricksvatten bristfällig. 

WaterAid kommer att desinfektera och restaurera vattenpunkter och toaletter så att de är säkra att använda igen. Detta kommer att ta både tid och pengar. Och när nästa katastrof sker – och vi vet att den kommer att ske – kommer bristen på rent vatten och tillgång till toaletter återigen förvärra katastrofen genom att människor blir sjuka.

WaterAid arbetar för en hållbar och långsiktig utveckling. Men när naturkatastroferna kommer tätare och tätare blir vårt arbete allt svårare. För WaterAid och de människor vi arbetar med pratar inte om att stoppa klimatförändringarna. Klimatförändringarna är redan här. Vi måste prata om klimatanpassning och hur vi kan uppnå en hållbar och långsiktig utveckling, klimatkatastrofer till trots. 

Även om WaterAid är flexibla och även om människorna vi möter och arbetar med är flexibla i sin anpassningsförmåga frågar vi oss ändå varför inte världens ledare gör mer? Varför pratar vi om att något måste göras för att stoppa klimatförändringarna i stället för att faktiskt ta de steg som krävs? 

Vi såg alla under covid-19-pandemin att om politisk vilja finns så går det att få till förändring och nya regelverk. Vi såg privata företag som kraftsamlade för att på mindre än två år ta fram ett helt nytt och fungerande vaccin. Hur kommer det sig att världens ledare kunde kraftsamla och skapa förändring när det var västvärlden som påverkades?

WaterAid är måna om att arbeta tillsammans med beslutsfattare och företag för en jämställd och hållbar värld där alla, överallt, har tillgång till rent vatten och sanitet. Men för att detta ska ske så måste ett liv i Sylhet i norra Bangladesh vara lika viktigt som ett liv i Stockholm eller Bryssel eller New York. 

Anna Nilsdotter, generalsekreterare WaterAid

Mer läsning

Till vänster: Ahmad Baroudi, chef för kommunikationsarbetet för Rädda Barnens arbete i Jemen. Till höger: Attacker på skolor, sjukhus och den civila infrastrukturen påverkar barnen på olika sätt. Denna bild är från undervisning i sydvästa Jemen.

Vad gör ni i Jemen Rädda Barnen?

Efter vapenvilan inletts är det fortfarande stöd från det internationella samfundet som behövs i Jemen, enligt Ahmad Baroudi som är chef för kommunikationsarbetet för Rädda Barnens arbete i Jemen. OmVärlden frågade honom vad som egentligen händer i landet just nu.

Utfiskning och klimatförändring hänger ihop. I OmVärlden podd berättar Isabella Lövin om sin nya bok ”Oceankänslan”.

Avsnitt 145: En ny berättelse om oceanen

I boken ”Oceankänslan” berättar Isabella Lövin om hur utfiskning går att koppla till klimatförändringar och om hur utvecklingsfrågor och klimatfrågan hänger samman. Men också om behovet av en ny berättelse – och vad denna kan vara.