I september 2021 chockade president Nayib Bukele världen då han i nationell tv gick ut och sa El Salvador skulle bli det första landet i världen att använda bitcoin som legalt nationellt betalningsmedel.
Efter att parlamentet snabbt godkänt presidentens lagförslag investerade stora summor i bitcoins. Nya uttagsautomater installerades och 30 dollar, motsvarande nästan 300 kronor, delades ut till alla medborgare för att de skulle kunna köpa kryptovalutor. Men varför satsar då presidenten en stor del av landets statskassa på att köpa kryptovaluta för motsvarande 700 miljoner kronor?
Skälet är att president Nayib Bukele gissar att det ska bli god investering som kan användas till att betala av statsskulden och frigöra sig från kraven från Internationella valutafonden (IMF).
Investeringen i kryptovaluta handlar alltså om att återta självbestämmandet. Men beslutet fattades utan att det gjordes några analyser om vilka risker det finns med att investera i kryptovalutor vars värde går extremt snabbt upp eller ner.
Presidenten mål är att bygga ”Bitcoin city” som ska bli en hel stad i sydöstra El Salvador som ska baseras på bitcoin. Drömmen är att det ska bli ett globalt centrum för handel med kryptovaluta.
Regeringen kommer att bygga denna stad nära vulkanen Conchagua, eftersom landets geotermiska energi kommer att användas för att stärka både staden och brytningen av kryptovaluta.
Staden ska byggas med vinster från bitcoininvesteringar. Även om det endast har gått ett knappt halvår sedan den nya bitcoinlagen godkändes verkar det som att president Nayib Bukele, våghalsiga plan kan misslyckas. Värdet på bitcoins har fallit de senaste månaderna och nu har förlusten blivit så stor att den offentliga sektorns i El Salvador hotas.
När bitcoin godkändes som lagligt betalningsmedel ledde det till El Salvadors statsobligationer sjönk kraftigt, med 30 procent. Många investerare tror att landet inte klarar av att betala för de statsobligationer som löper ut 2023.
Det ser mörkt ut. Men plötsligt har läget ljusnat lite. Utvecklingen i Kazakstan kan ”rädda ekonomin” i El Salvador. Efter stora protester bestämde sig nämligen Kazakstan i januari att strypa tillgången till internet. Det var ett sätt för den auktoritära regimen att kväsa folkliga protester. Kazakstan har tidigare setts som drömlandet för kryptoinvesterare som vill gräva fram krypovalutor via datorer. Energipriserna har varit låga och kryptomarknaden har varit oreglerarad i landet som styrs av en auktoritär regering.
Den förändrade situationen har gjort att El Salvador har fått en exceptionell position i kryptoinvesterares ögon.
En viktigt person i sammanhanget är Paolo Ardoino på bitcoinplattformen Bitfinex i Kazakstan. Han har gått ut med att har nu är intresserad av att förlägga sin verksamhet i El Salvador.
Det här har dock fått IMF och andra finansiella institutioner att reagera och avråda El Salvador ska slopa kryptovaluta som officiellt betalningsmedel.
President har dock viftat undan kritiken som han anser orättfärdig. Samtidigt som landets regeringen och företrädare för näringslivet diskuterar hur kryptovalutan kan påverka landet så har befolkningen en annan uppfattning. Den begränsade tillgången till internet och låga kunskaper om kryptovalutor har gjort att reformen inte blivit så populär som presidenten hoppats på. Dessutom har de varit svårt att växa in det pengar som El Salvadors stat skänkte till den digitala plånbok, Chivo Waller, som skapats för att växla till bitcoin. En rad tekniska problem har gjort att befolkningen inte märkt av alla de fördelar som utlovats.
Just nu står satsningen och väger. Frågan är vem som kommer att vinna eller förlora på reformen och kommer El Salvadors sköra ekonomi att klara övergången till kryptovaluta?
President Nayib Bukele verkar i alla fall tro det. I januari investerade landet därför ytterligare drygt 300 miljoner kronor i bitcoin. Enligt presidenten kan det bli en lysande affär för staten. Han hoppas nämligen att världens miljardärer snart kommer att börja satsa stort på kryptovalutor. Men innan det utlovad guldregnet kommer så måste salvadoranerna leva i en vardag som kantas av arbetslöshet, kriminalitet och fattigdom och där brödet många gånger betalas med deras liv.
