När Brasilien kliver in i VM-turneringar med sina gula tröjor är det också ett av fotbollens mest klassiska tygstycken som gör entré. Dressen har blivit synonym med den vackra och lustfyllda sambafotbollen, men aldrig tidigare har just tröjan varit så politiserad som nu.
Landslagen förkroppsligar ofta bilden av nationen och ger näring åt det statsvetaren Benedict Anderson kallade ”den föreställda gemenskapen” (imagined communities). Känslan av att höra samman utan att känna ens en betydande minoritet av nationen är inget konstigt. De elva spelarna representerar nationen. Miljonerna som representeras finns framför tv-apparaterna eller är där i tankarna. Få platser ger utrymme för en vardaglig patriotism eller nationalism som internationella idrottsevenemang.
Polariseringen som präglade det brasilianska presidentvalet nyligen visar sig även i fotbollen. Det började redan i mitten av 2010-talet. Då använde brasilianska oppositionella från olika läger landslagströjan som en symbol i protesterna mot den sittande vänsterpresidenten Dilma Rousseff. Sedan 2018 har fotbollströjan utanför arenorna kommit att förknippas allt mindre med idrotten. Den har snarare blivit ett uttryck för stöd till den auktoritäre högernationalisten Jair Bolsonaro.
Detta förklarar de märkliga scenerna i ett nyhetsinslag den 23 november. Utan ljud eller textning hade folksamlingen kunnat tas för en hätsk skara supportrar runt en match. I stället var det Bolsonaro-anhängare som krävde att valresultatet, där vänsterpolitikern Lula da Silva återtog presidentmakten, ska rivas upp. Vissa manar även militären att ingripa, i ett land där tidigare blodbesudlade militärjuntor slagit ner all form av opposition. Stora delar av folksamlingen var iklädda en av de tydligaste nationella symbolerna – landslagströjan.
Många av Bolsonaros motståndare identifierar sig inte längre med tröjan. Intrycket att Bolsonaro har ”kidnappat” tröjan förstärks ytterligare av att den förre armékaptenen också åtnjutit stöd från en uppsjö legendarer som Ronaldinho, Rivaldo och Neymar.
Naturligtvis är inte alla bärare av landslagsdressen anhängare av Bolsonaro, även om denne uppmanade sina väljare att ”rösta med den gula tröjan”. Då allt nationellt har knutits till Bolsonaro har motståndarna kunnat utmålas som opatriotiska, något Lula nu försöker motverka. ”Tröjan tillhör inget politiskt parti, den tillhör det brasilianska folket”, twittrade han nyligen och bekräftade därmed politiseringen av tröjan.
Fotbollen i Brasilien ar länge varit en av de centrala delarna av den brasilianska identiteten. Nationella symboler och uttolkandet av nationens värden är alltid under förhandling. Därför förändras också bilden av landslaget och dess attiraljer. Just nu pågår en kamp om vad den gula tröjan ska betyda.
Att förknippas med ett populärt landslag är ett sätt att försöka sudda ut gränserna mellan den egna politiska rörelsen och folkets idrottshjältar. Kraften har inte bara tidigare regimer i Brasilien försökt utnyttja, oavsett politisk tillhörighet. Samma knep har använts av ledare, demokratiska som auktoritära, i till exempel Argentina, Spanien och Italien – samtliga länder där fotbollen präglas av en folklig kultur som kan exploateras politiskt.
Det mest politiska under detta VM är inte den gula tröjan. Hela Qatar-VM har blivit ett politiskt verktyg. Nu talar Fifa om att framtida VM kan arrangeras i Nordkorea, samtidigt som Saudiarabien och Egypten (tillsammans med Grekland) ser ut att söka värdskapet för VM 2030.
Fifa kan alltså komma att göra det man med jämna mellanrum gjort genom historien - att låta auktoritära regimer använda fotbollen för sina politiska syften."
