Journalisten Kurdo Baksi.

Journalisten Kurdo Baksi.

”Kina använder pandemin för att sätta press på uigurerna”

Vittnesmålen är många. Kina utnyttjar pandemin för att sätta ännu större press på uigurerna, skriver journalisten och debattören Kurdo Baksi.

De har tårar i ögonen. De har knappt sovit något alls de senaste veckorna. Tankarna är ständigt med vänner och släktingar som drabbas hårt av Kinas noll-covid-policy i Östturkestan. Kina utnyttjar nämligen pandemin för att förtrycka uigurerna. På en kafeteria centrala Stockholm träffar jag två oerhört ledsna svensk-uiguriska kvinnor. De heter Makhinur Khassanova och Bahtinur Abudureyimu och är aktiva i föreningen Svenska Uigur Union. 

De säger båda att de har uppgifter om att uigurer inte får mat av myndigheterna såsom majoritetsbefolkningen under de strikta pågående pandemirestriktionerna. Uigurerna har pengar men får inte gå ut med hänvisning till pandemin. Ansvariga myndigheter som skulle hämta eller leverera mat till uiguriska hem gör det inte, hävdar kvinnorna.

De kinesiska myndighetspersonerna uppges vara aggressiva när uigurerna ber om hjälp. Ingen svarar i nödtelefonerna. I vissa fall misshandlas till och med de som ber om hjälp mat och dryck. Mahinur Khassanova visar videoklipp från sociala medier. I en video visar en uigurisk förälder ett helt tomt kylskåp och sina hungriga barn som sägs inte ha ätit på flera dagar. Många uigurer är övergivna, inlåsta i egna hem utan att få hjälp.

Men det är svårt att verifiera vad som händer minst elva miljoner uigurer i Kina. USA:s regering betraktar Kinas förtryck av uigurer som ett ”folkmord”, vilket Kina förnekar. Samtidigt tillåter inte Peking journalister att besöka Östturkestan. Jag kommer aldrig att glömma SVT:s Kina korrespondent Ulrika Bergstens försök att besöka Xinjiang-provinsen där nästan hälften av befolkningen är uigurer.

De kinesiska agenterna blockerade vägar och fejkade trafikolyckor för att reportern våren 2021 inte skulle ta sig in i uigurernas land.

Kina försökte inte bara stoppa SVT-reportern. Även Michelle Bachelet, FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter, nekades i flera år att besöka uigurernas områden. Det var först i maj i år som Michelle Bachelet kunde besöka området. Och när hon var färdig med sin rapport om uigurerna vågade hon inte publicera den förrän minuter innan hennes uppdrag skulle upphöra. Så rädd är till och med FN för sin medlem i sin säkerhetsråd, stormakten Kina.

Men rapporten som kom för drygt en månad sedan är ett viktigt dokument som bekräftar vad många uigurer har sagt till mig i flera år: Omskolningsläger som Kina talar om ”kan liknas vid koncentrationsläger”. Kriterierna för att vara en ”farlig människa, terrorist eller extremist” i dessa läger är makabra. Det har räckt med att man är född ett visst år, har tillgång till Whatsapp, burit slöja, odlat skägg eller blivit förälder till många barn. De som har ansökt om pass en inte kunnat res a utomlands av något skäl har också placerats i dessa läger! Enligt FN:s rasdiskrimineringskommitté kan uppemot en miljon uigurer ha placerats i sådana läger.

Och enligt rapporten ska fångarna ha utsatts för inhuman och nedvärderande behandling, inte minst sexuellt och könsbaserat våld.

Frågan är om makthavarna i Peking  kommer bry sig om FN-rapporten om uigurerna.

Mer läsning