I dag åker Sveriges statsminister Ulf Kristersson till Turkiet för att tala om det svenska medlemskapet i Nato. Redan innan resan har Sverige börjat krypa inför Recep Tayyip Erdogan. Inget verkar vara heligt att överge för att glädja Turkiets president. Det svenska vapenembargot mot Turkiet, som bedriver krig mot kurder i Syrien och Irak, har avskaffats. Sverige står därmed inte på de förtryckta kurdernas sida utan på förtryckarnas sida, den stat som förtrycker kurdernas språk, identitet, kultur sedan Turkiet blev republik 1923.
Det senaste utspelet från den svenska regeringen är mycket obehagligt. När vår utrikesminister Tobias Billström gick ut och kallade de kurdiska politiska rörelserna YPG/PYD tvivelaktiga gick Sverige till angrepp mot den rörelse som slagits och vann mot världens farligaste och rikaste terrorrörelse; den Islamiska Staten (IS).
För Tobias Billström verkar det dock inte ha någon betydelse. ”Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet”, sa Billström i Ekots lördagsintervju. Den svenska utrikesministerns uttalande har väckt uppmärksamhet i flera länder där man sett värdet av kurdernas kamp mot IS. Det värsta är dock den respektlöshet han visar gentemot de minst 11 000 unga kvinnor och män som dött i kampen mot den islamistiska terrororganisationen.
Men konsekvenserna av det svenska krypandet inför Erdogan drabbar inte bara kurderna i Syrien och Turkiet utan också kärleksflyktingar i vårt eget land. Ett fyrtiotal kurder gömmer sig just nu runt om i Sverige eftersom svensk säkerhetspolis i ”preventivt” syfte vill sätta dem på ett flygplan till Turkiet bara för att de har gift sig med "fel" svensk partner som anses vara terrorhot. Jag kallar dem kärleksflyktingar.
Fram till Sveriges Natoansökan var det ovanligt att någon straffades för att ha blivit kär i fel person, men sedan i maj har säkerhetspolisen stämplat allt fler svensk-kurder – utan svenskt medborgarskap – som ”terrorhot”. Det har flera personer jag varit i kontakt med uppgivit.
Efter Tidöavtalet har Säpo intensifierat sin jakt på svensk-kurdiska kärleksflyktingar. Familjer splittras och barnen drabbas i de fall där den ena föräldern är svenska medborgare, men den andra föräldern saknar permanent uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap. Många drabbade hör av sig till mig i dessa dagar. Medan jag skriver dessa rader ringer en pizzeriaägare i Småland till mig. Han berättar att han precis fått höra att Säpo ser honom som ett ”terrorhot” och att han ska utvisas på grund av sin frus ”aktiviteter.” Han är ledsen, trodde inte att han någonsin kunde straffas på grund av vem han var kär i. ”Säpo säger att jag är oskyldig men jag är gift med en svensk medborgare som anses vara ett terrorhot. Men det är mig de ska utvisa. Jag har ett barn som är svensk medborgare.”
En annan av dessa kärleksflyktingar som drabbats är fyrtioåriga Halime Ipek. Hon beviljades ett tillfälligt uppehållstillstånd 2015 efter att ha träffat sin man Mehmet. De gifte sig och fick två barn. Men 2019 – långt innan invasionen av Ukraina och Sveriges Natoansökan – skrev Säpo ett yttrande där de rekommenderade Migrationsverket att avslå hennes ansökan om ett permanent uppehållstillstånd. Skälet är att säkerhetspolisen bedömer att den miljö och verksamhet som hennes make är inblandad i utgör ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och säkerheten. Boven i kärleksdramat är, enligt Säpo, alltså inte Halime Ipek själv utan hennes make. Men det är ändå hon som ska utvisas. Hon håller sig gömd nu. ”Hur ska jag kunna skiljas från mina svenska barn? Frågar Halime Ipek då jag träffar henne och hennes familj i hjärtat av Stockholm. Hon har hamnat i en mardrömslik situation och den ser ut att bli ännu värre nu när Säpo trappar upp sin jakt på kurder.
Ett liknande exempel är Znar Bozkurt. Han är gift med en svensk man och satt fram tills nyligen i förvar eftersom Säpo ansåg att han var en säkerhetsrisk. Znar Bozkurt var tidigare medlem i det kurdiska riksdagspartiet HDP. Migrationsverket släppte honom dock eftersom de anser att han inte kan utvisas eftersom han som homosexuell kurd skulle riskera förföljelse i Turkiet. Men Sveriges nya inställning till Turkiet gör att även han känner sig allt mer orolig då Sveriges statsminister ska träffa Turkiets president Erdogan.
Znar Bozkurt har ett tillfälligt uppehållstillstånd som gäller till augusti. Han undrar vad som ska hände när det löper ut. ”Jag är oskyldig men straffas på grund av att jag är kurd. Varför ska kurder betala ett svenskt NATO-medlemskap? frågar han i telefonen hemma i Borås.
Jag sitter tyst några sekunder. Jag har inget bra svar.
