Civilpersoner skjuts, en synagoga attackerades och i söndags sattes en palestinsk stad i brand av israeliska bosättare. Jag sitter hemma i Göteborg och följer den eskalerande konflikten i Israel och Palestina. Under 2023 beräknas 62 palestinier och 9 israeler ha dödats. Det är fler personer än vad det gått dagar på det nya året. För bara några månader sedan befann jag mig i South Hebron Hills, på södra Västbanken. Jag var en av deltagarna i Ekumeniska Följeslagarprogrammet. Som följeslagare ska vi i fält visa solidaritet med de som lider av konflikten och bidra med skyddande närvaro för att minska risken för våld och trakasserier.
Jag minns särskilt en morgon i oktober förra året. Himlen var klarblå när jag satte mig ner på terassen hemma hos Basil Adra, en 26-årig palestinsk fredsaktivist och journalist. Vi befann oss i utkanten av Masafer Yatta, som är ett område i södra delen av Västbanken. Basil Adra berättade om hur livet ser ut för palestinier och de som bodde endast några stenkast därifrån i väntan på att tvingas lämna sina hem.
En drönare gjorde oss sällskap. Svävade några meter ifrån oss. Basil Adra sa: ”Detta är bara ytterligare ett exempel på hur ockupationen påverkar vår vardag” och sa att det troligtvis var den israelisk militärens drönare som svävade ovanför oss.
Byn där vi befann oss var under hösten scenen för flera incidenter mellan bybor och israelisk militär respektive bosättare. Basil Adra tror att det beror på att många fredsaktivister och journalister från hela världen håller till här för att bevaka utvecklingen i Masafer Yatta. De är inte omtyckta av vare sig militär eller bosättare.
Den 4 maj 2022 beslöt den israeliska Högsta domstolen att en vidsträckt del av Masafer Yatta ska vara militärt övningsfält. Beslutet berör 14 palestinska byar som är hem åt cirka 1200 människor. Samtliga invånare måste lämna sina hem. Det är ett beslut som strider mot internationell humanitär rätt.
Konflikten har nu blivit ännu hårdare. Den 29 december 2022 blev den mest högerextrema regeringen i Israels historia insvuren. Förra året var det dödligaste året på Västbanken sedan 2005. I direkt följd av konflikten miste 152 palestinier respektive 29 israeler sina liv. Det här året har startat i samma anda.
Premiärminister Benjamin Netanyahu, tillsammans med alliansen Religiös sionism, har tydligt uttryckt hur de vill genomföra sin politik. Ett förslag är att parlamentet ska få veto över domar från landets högsta domstol. Det handlar om förändringar som skulle rasera Israels demokrati i grunden. Hundratusentals israeler har tagit sig till offentliga platser de senaste månaderna för att visa sitt missnöje mot förslagen.
Den hårdföra politiken hotar inte bara israelernas demokrati utan även palestiniers existens och hela idén om att fred är möjligt.
Samtidigt har den israeliska säkerhetsministern Itamar Ben-Gvir uppmanat till en expansiv bosättarpolitik och att annekteringar av hela Västbanken genomförs.
På Västbanken bor cirka tre miljoner palestinier, och ungefär 600 000 israeliska bosättare. Bosättningarna är rättsvidriga, enligt internationell rätt. Men högerextrema krafter hänvisar till annan rätt.
En lösning ser just nu ut att vara lång borta. Tragiska nyheter fortsätter att strömma in från Västbanken. Följeslagarprogrammet och andra initiativ som kämpar för fred med folkrätten som grund är viktigare nu än på väldigt länge. Både för israeler och palestinier.
