Erik Larsson, chefredaktör OmVärlden

Erik Larsson, chefredaktör OmVärlden

Alla dåliga dagar vi (tyvärr) minns

Vad minns du av 2021? Att det blev fler tigrar i Indien, att kampen mot malaria gjorde framsteg? Eller tänker du på talibanernas maktövertagande i Afghanistan och den globala demokratins tillbakagång, undrar OmVärldens chefredaktör Erik Larsson.

Det är känslorna som styr, berättar en hjärnforskare på Karolinska Institutet. Jag frågar varför jag minns så många dåliga saker när jag ser tillbaka på det år som gått.

Hjärnforskaren på Karolinska Institutet förklarar att ju starkare känslor en nyhet drar igång, desto troligare är det att vi minns den och dåliga nyheter leder ofta till starka känslor. Eftersom det har varit gott om dåliga nyheter 2021 talar mycket för att det blir ett år vi (tyvärr) kommer att minnas länge.

En förklingar är så klart att 2021 varit ovanligt mörkt. Coranapandemi, ökad fattigdom, demokratier som backar. Samtidigt så måste det ju ha inträffat positiva saker också. Varför är det så svårt att komma ihåg vilka?

Låt oss börja i Afghanistan. När USA i våras meddelade att de skulle dra tillbaka sin militär var det många som insåg att det var början på slutet för den sittande regeringen. Det gick snabbare än väntat och i mitten av augusti var talibanernas maktövertagande ett faktum. Den humanitära krisen är nu ett faktum och kvinnornas situation i landet har försämrats kraftigt som en konsekvens av det, vilket OmVärlden har tagit upp i flera artiklar och poddar

Tyvärr talar mycket för att vi bara sett början av eländet. Då hjälporganisationen International Rescue Committee (IRC), listade vilka de tror blir de största humanitära kriserna 2022 så hamnade Afghanistan högst upp på listan, följt av krigsdrabbade Etiopien och Jemen

Ökande inkomstskillnader

Precis som förra året så har mycket av detta år handlat om coronapademin och dess konsekvenser. Vaccineringen har nått olika långt i olika länder. Det är de fattigaste länderna som drabbats hårdast. 750 miljoner lever i extrem fattigdom och har en inkomst under 1,9 dollar per dag.

Nästa år spår dock Världsbanken att extremfattigdomen minskar till 685 miljoner människor. Men det ser fortfarande mörkt ut. Många elever har slutat skolan i förtid och inkomstskillnaderna i världen ökar. 

En annan oroande utveckling är hur världens politiska system håller på att förändras. I en rapport från demokratiorganisationen Idea som nyligen släpptes konstateras det att 2020 var det värsta året för demokratin i modern tid.  

Demokratin på tillbakagång

I allt fler länder ökar auktoritära regimer sin makt och civilsamhället pressas tillbaka samtidigt som demokratier kopierar ledarna dessa hårdhänta metoder. Indien, Brasilien, Turkiet, Filippinerna och Serbien är några oroande exempel. 

2021 blev också året då det stora klimatmötet COP26 hölls i skotska Glasgow. Reaktionerna efteråt var att mötet varken var ett misslyckande eller en succé. Det globala klimatarbetet tog några steg framåt, men flera steg hade behövts ta på mötet som OmVärlden rapporterade ifrån.

Positiva nyheter

I bland är det lätt att fastna i alla dåliga nyheter och man riskerar därför att få en överdrivet negativ bild av världen. Varje månad publicerar därför OmVärlden en lista med fem bra saker som hänt.

Under året har vi därför rapporterat att tigrarna i Indien har blivit fler, att Världshälsoorganisationen WHO meddelat att malaria utrotats i El Salvador. Brittiska forskare har dessutom tagit fram ett malariavaccin. I Dominikanska republiken förbjöds barnäktenskap och i Pakistans huvudstad Islamabad förbjöds kroppslig bestraffning av barn.

2021 blev också året då Joe Biden slopade Donald Trumps ”Global gag rule” som hindrade biståndsorganisationer från att informera om abort. Det finns självklart fler goda nyheter, ibland är det dock svårt att komma ihåg dem.

Mer läsning

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR och Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia skriver tillsammans med ytterliggare åtta andra under debattartikeln där de kräver att civilsamhället får plats vid bordet när toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj.

"Människor som drabbas hårdast av katastrofer måste vara en del av lösningen”

Alltför få länder ger civilsamhället en plats vid bordet när åtgärder för att förebygga och minska katastrofer diskuteras. Därmed utelämnas viktig kunskap och det katastrofriskreducerande arbetet tappar relevans och kvalitet. När toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj måste Sverige kliva fram och kräva att fler stater inkluderar civilsamhället.