Sidas chefsekonom Susanna Gable tycker sig se ett skifte där allt fler ser värdet av en mer inkluderande och grön tillväxt efter pandemin. 

Sidas chefsekonom Susanna Gable tycker sig se ett skifte där allt fler ser värdet av en mer inkluderande och grön tillväxt efter pandemin. 

Avsnitt 120: Bistånd i spåren av pandemin

Ett år av covid-19 har slagit hårt mot världens fattiga och klyftorna mellan rika och fattiga ökar. I detta avsnitt av OmVärlden podd deltar Sidas chefsekonom Susanna Gable och tidigare policyrådgivare vid Oxfam Sverige, Heidi Lampinen, i ett samtal om biståndets roll efter pandemin.

Publicerad:

PODD

Avsnitt 120: Bistånd i spåren av pandemin

Podd-spelaren kommer från Libsyn. Inga personliga data sparas vid användning.

Ganska snart efter att världen förstått omfattningen och vidden av covid-19, med nedstängningar och restriktioner världen över, kom larmen om ökat biståndsbehov. I Sverige föreslog Vänsterpartiet mer bistånd, utöver liggande budget, och biståndsorganisationerna varnade för hur krympande bruttonationalinkomster (BNI) riskerade att minska biståndet.

Regeringen och biståndsmyndigheten Sida svarade med att inom liggande biståndsbudget fokusera biståndet på insatser för att motverka effekterna av covid-19. Under hösten kom rapporter från bland annat flera FN-organ om ökad fattigdomen och klyftor.

När organisationens OECD:s kommitté för de rika länder som ger bistånd, DAC, i april i år presenterade sin rapport om biståndet 2020 framgick det att de rika länderna ökat sitt bistånd med sammanlagt 3,5 procent. En välkommen, men otillräcklig ökning, konstaterade bland andra FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.

I detta avsnitt av OmVärlden podd deltar biståndmyndigheten Sidas chefsekonom, Susanna Gable, och tidigare policyrådgivare på biståndsorganisationerna Union to Union och Oxfam Sverige, Heidi Lampinen, i ett samtal om hur biståndet påverkats av pandemin. Heidi Lampinen hade vid tidpunkten för poddens inspelning precis börjat som internationell projektsamordnare på IF Metall.

– Överlag är det positivt att biståndet ökade, eftersom det funnits en oro för att det inte bara skulle ligga stilla, utan minska när de rika ländernas ekonomier gick bakåt. Då är det positivt att det till och med ökade, säger Susanna Gable.

Samtidigt visade OECD:s rapport att få biståndsländer lever upp till sina löften, att biståndet framför allt går till medelinkomstsländer och att den del av biståndet som räknas som lån ökat med fem procentenheter över året.

Stort finansieringsgap

Susanna Gable säger i podden att det redan innan covid-19 talades om ett finansieringsgap på 2 500 miljarder US dollar för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. Nu har det gapet ökat med 1 000 miljarder, samtidigt som de privata finansieringsflödena minskat.

– Vi har länge, inklusive svenska biståndsmyndigheter, att det behövs mer givare. Vi är inte nöjda att veta att med pandemin finns en risk som leder till mer nationalistiska budgetar och att man kanske kan sänker biståndet, vilket vi är oroliga, säger Heidi Lampinen.

Samtidigt som OECD presenterade sin rapport höll Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) sina vårmöten och FN sin globala konferens för utvecklingsfinansiering. Här presenterades vaccin som den bästa medicinen mot fattigdomen just nu.

– Vi behöver alla vaccin och så klart att vi trycker på det, men vi behöver mycket mer än vaccin. Det vi ser vad det gäller fattigdomsbekämpning nu är att det inte finns sociala trygghetssystem eller skyddsnät som kan fånga upp de allra mest utsatta just nu. Så var det även tidigare, men nu är ett tillfälle när vi ser det och behöver satsa på system som gör att människor inte hamnar i fattigdom utan kan få stöd till omställning, säger Heidi Lampinen.

Susanna Gable pratar också om hur viktigt det är att få ut kortsiktiga stödpaket så att de fattiga länderna inte sjunker än längre ner i den pågående ekonomiska krisen. Hon tycker sig också se ett skifte i att allt fler talar om en mer "inkluderande och grön tillväxt", tankar som också nått den privata sektorn.

Sida fick under förra året i uppdrag att se över hur biståndet påverkas av pandemin. Myndigheten gick igenom alla sina insatser och avtal för att se att de var anpassade till en ny verklighet.

– Det har handlat mycket om att jobba med de partners vi har. Ett fantastiskt bra exempel på att ge kärnstöd och programstöd som man kan anpassa i sånga här lägen när kontexten förändras så att det fortsätter vara effektivt och fortfarande uppnår de mål och resultat som är tänkt, säger Susanna Gable.

Sida har kommit att fokusera mycket på humanitärt stöd, hälsobistånd och vatten och sanitet. Det har även handlat mycket om försörjningsstöd, digital omställning och utbildning.

Totalt har Sida satsat ungefär 1,5 miljarder kronor på 104 insatser med direkt koppling till covid-19.

I podden ställer sig deltagarna frågan om de omedelbara effekter covid-19 haft på biståndet under 2020-2021 kommer att bestå.

Erik Halkjaer

Mer läsning

Vaccinering mot covid-19 i USA.

Avsnitt 125: Vaccin till alla

Trots stora vetenskapliga framgångar med att få fram vaccin mot covid-19 råder en kraftig global snedfördelning mellan vilka som får vaccinet. Gäster i OmVärldens sommarpodd är Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa, och Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare utan gränser.

Bara den 30 april registrerade Indien fler än 3 miljoner fall av covid-19 och 3 500 dödsfall. Här förs en kvinna till universitetssjukhuset i Kolkata.

Avsnitt 123: Pandemin förlamar Indien

Var tionde vuxen indier har fått den första dosen vaccin, men i OmVärlden podd tar statsvetaren Sten Widmalm och generalsekreteraren för organisationen Pratham Sverige, Ingrid Eelde Koivisto, upp de många utmaningar som Indien står inför i skuggan av pandemin.