Avsnitt 130: Sveriges chefsförhandlare på COP26

Mattias Frumerie, chef för den svenska delegationen till klimattoppmötet, önskar att mötet ska resultera i en handlingsplan för hur världen ska hålla sig inom 1,5-gradersmålet. Men konstaterar att det kommer att bli svårt – och håller med om att klimatarbetet går för långsamt.

Publicerad:

PODD

Avsnitt 130: Sveriges chefsförhandlare på COP26

Podd-spelaren kommer från Libsyn. Inga personliga data sparas vid användning.

I dag, måndag 1 november, inleds arbetet på klimattoppmötet i Glasgow i Skottland, COP26. Mötet kallas det viktigaste för världens klimatarbete på sex år. Mattias Frumerie leder den svenska delegationen till COP26.

– De två åren som har gått sedan det senaste mötet har byggt upp mycket av både förväntningar men också arbetsvolym. Det är mycket som ska hanteras på mötet, säger han i OmVärlden podd.

COP26 är första gången sedan Parisavtalet slöts som alla länder förväntas komma in med nya, uppdaterade klimatlöften.

– Det gör ju att mötet också blir speciellt i vad det förväntas kunna ge uttryck för – alltså inte bara det vi ska förhandla utan även ett tillfälle att manifestera den samlade klimatambitionen, säger Mattias Frumerie.

Experternas domar över ländernas klimatlöften har inte varit nådiga. Ambitionerna måste öka för att världen ska ha en chans att nå målen i Parisavtalet, alltså maximalt två graders uppvärmning men helst inte över 1,5 grader. FN:s klimatpanel IPCC säger att vi måste minska utsläppen med minst 45 procent redan till år 2030.

– Men den senaste sammanställningen som vi har fått från FN:s klimatsekretariat visar att utsläppen kommer att öka med 16 procent till 2030. Det gapet behöver vi stänga och där behöver COP26 visa en tydlig väg framåt.

”Blandning av experter”

Mattias Frumerie har förberett sig genom att läsa och lyssna, både på svenska kollegor och internationella, berättar han i OmVärlden podd. I den svenska förhandlingsdelegationen är man 20 personer och ytterligare 20 till arbetar runt själva förhandlingsteamet.

– Vi är en fantastiskt fin blandning av experter från olika myndigheter, säger Mattias Frumerie.

Mötet i Glasgow består egentligen av fem olika möten, där parterna till FN:s klimatkonvention möts i det som officiellt är COP26. Även om hela mötet går under det namnet. Varje möte har en egen dagordning och på varje sådan finns ett 20-tal dagordningspunkter.

– Alla de dagordningspunkterna ska leverera någon typ av beslutstext. Det är vad själva mötet handlar om att kunna förhandla fram, säger Frumerie.

Det kan vara olika svårt och krångligt beroende på vad det är för dagordningspunkt. I vissa fall är det lättare för delegaterna att enas om en text som alla kan stå bakom, i vissa fall är det svårare. Förhoppningen är att texter kan vara klara under mötets första vecka, som är den vecka då klimatdiplomaterna gör sitt jobb.

Ministrarna avslutar

Den andra veckan kommer ländernas ministrar. Teamen, till exempel Mattias Frumeries delegation, återrapporterar då till respektive minister vad de lyckats åstadkomma under den första veckan.

– I bästa fall är man klar och har en text som kan beslutas om. Men det kommer säkert att vara en del dagordningspunkter där man inte lyckats komma överens och då får ministrarna i uppdrag att ta förhandlingarna vidare, säger Mattias Frumerie.

EU förhandlar som en enhet i Glasgow och hur stort inflytande Sverige får över de förhandlingarna beror på hur duktiga de svenska delegaterna är på att få genomslag i EU-sammanhangen inför och under mötet. De viktigaste frågorna för oss i Sverige rör ländernas ambitionsnivåer och hur EU ska förhålla sig dem, säger Frumerie.

Vad skulle du helst vilja se för resultat från mötet i det avseendet?

– Ett beslut från COP26 där man skriver att såhär är den samlade ambitionsnivån just nu, det här säger vetenskapen att vi måste göra, så därför kommer vi nu att göra X, Y, Z. Att man får en handlingsplan eller inriktning för vad länder behöver göra nu för att vi ska hålla oss inom 1,5-gradersmålet. Men det kommer att bli svårt.

Mer läsning