Ulrika Sandberg, jurist på Amnesty

Ulrika Sandberg, jurist på Amnesty

Avsnitt 132: Leverantörer måste nu ta ansvar

Länge har företags ansvar för människorna i sina långa, globala leverantörskedjor varit frivilligt. En ny EU-lag kommer att ändra på det. Men frågan är om lagen blir så kraftfull som många hoppas.

PODD

Avsnitt 132: Leverantörer måste nu ta ansvar

Podd-spelaren kommer från Libsyn. Inga personliga data sparas vid användning.

I takt med att konsumenter börjat förstå mer av de globala leverantörskedjorna som förser oss med billig mat, kläder sydda långt bort och lågpriselektronik, har kraven vuxit på att de företag som köper varorna ska ta ansvar för människorna som jobbar med att tillverka dem. Länge har företagens ansvar vilat på frivillighet, och det företag som inte velat ta ansvar har kunnat komma undan med det.

–På den tiden kunde företags ansvar mer handla om att man gjorde en social gärning, det vill säga att man donerade pengar till ett sjukhus där man hade sin produktion eller att man till exempel gav stöd till skolor, säger Ulrika Sandberg, jurist på Amnesty, i OmVärlden podd.

För tio år sedan kom FN:s frivilliga riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter. I dag har ansvaret tagit en annan form, men är fortfarande i mångt och mycket frivilligt.

Sverige står bakom

I veckans avsnitt av OmVärlden podd pratar Ulrika Sandberg om en ny EU-gemensam lagstiftning, där ett – något försenat – förslag väntas komma från EU-kommissionen före årsskiftet. Den nya lagen handlar om just företags ansvar för mänskliga rättigheter och deras skyldighet att bedöma risker kopplade till brott mot mänskliga rättigheter i sin produktion. Granskning på granskning har visat att företag fortfarande inte är särskilt bra på det.

–EU har också tittat på detta och kommit fram till att det är väldigt få företag som just beaktar risker kopplade till mänskliga rättigheter och det är ju en av anledningarna till att man lagt fram ett förslag att ta fram en EU-lagstiftning. Man måste öka kraven på företag, säger Ulrika Sandberg.

Människor och miljö långt borta skadas på olika sätt, utan att vi som konsumenter hemma i Sverige får veta det, påpekar hon.

En del av Sveriges grannländer, såsom Norge och Tyskland, har valt att föregå den ny EU-lagen och stiftat egna versioner av det som internationellt kallas Human Rights Due diligence-lagstiftning (HRDD-lagstiftning). Sverige har valt att inte göra det, utan avvakta EU-beslut.

Risk för urvattning

Hur EU-lagen kommer att se ut är ännu inte klart. I mars röstade parlamentet igenom en rapport som lade fram orsakerna till att EU behöver en lag – och att det inte räcker med frivillighet. Författaren till rapporten slog fast att lagen bör gälla alla företag, inte bara de stora. Och hela värdekedjan från bomullsfrö till hyllan i butiken, men också ”framåt” i kedjan, till exempel att ett dataföretag måste förebygga att dess mjukvara användas för att spionera på oppositionella.

­–Författaren menar att den sådan här lagstiftning skapar en jämnare spelplan för företagen, säger Ulrika Sandberg.

En av de viktigaste frågorna kring den nya lagen är vad det den kommer att innehålla för sanktioner, påpekar hon.

–I civilsamhället driver vi att företag ska kunna beläggas med både civilrättsliga sanktioner men också straffrättsliga i den mån det är relevant.

Det innebär dels skadestånd, dels fängelse och böter.

–För oss är också gottgörelsefrågan jätteviktig. En sådan här lagstiftning måste innehålla möjligheter för de som har drabbats att faktiskt föra talan mot företag. I dag är det väldigt svårt, både för individer och grupper, säger Ulrika Sandberg.

För konsumenterna skulle en sådan här lagstiftning kunna innebära att man kan känna sig säkrare på att det man handlar inte kommer från barnarbete eller tvångsarbete till exempel, säger Sandberg. Men allt hänger på hur lagen utformas, och inte alla företag tycker att en lag av detta slag är bra.

Finns det risk att det här kan bli en tandlös lag?

–Ja, det finns en risk. Vi vet ju att det pågår lobbying från stora företag inom EU för att det här lagförslaget ska urvattnas. Man vill inte riskera att bli åtalad eller få stora skadestånd.

Lyssna också på avsnitt 109 av OmVärlden podd, där vi pratar om just en del av de problem som den nya EU-lagen är tänkt att motverka.

Mer läsning

Utfiskning och klimatförändring hänger ihop. I OmVärlden podd berättar Isabella Lövin om sin nya bok ”Oceankänslan”.

Avsnitt 145: En ny berättelse om oceanen

I boken ”Oceankänslan” berättar Isabella Lövin om hur utfiskning går att koppla till klimatförändringar och om hur utvecklingsfrågor och klimatfrågan hänger samman. Men också om behovet av en ny berättelse – och vad denna kan vara.