Talibanernas övertagande av makten i Afghanistan fick människor över hela världen att reagera. I London demonstrerade tusentals den 28 augusti 2021 mot kvinnors försämrade villkor.

Talibanernas övertagande av makten i Afghanistan fick människor över hela världen att reagera. I London demonstrerade tusentals den 28 augusti 2021 mot kvinnors försämrade villkor.

Avsnitt 133: I talibanernas Afghanistan

Fyra månader har gått sedan talibanerna tog makten över Kabul. Hur ser afghanernas vardag ut i dag? Och vad sker med det svenska biståndet, som förändrades rejält i samband med maktövertagandet? De frågorna diskuteras i OmVärlden podds sista avsnitt före jul.

Publicerad:

PODD

Avsnitt 133: I talibanernas Afghanistan

Podd-spelaren kommer från Libsyn. Inga personliga data sparas vid användning.

Världens farhågor besannades när de utländska trupperna till slut drog sig ut ur Afghanistan i somras. Fredsförhandlingarna mellan den afghanska regeringen och talibanerna bröt samman och talibanerna tog makten över landet, provins efter provins. I mitten av augusti föll huvudstaden Kabul.

Efter att talibanerna tagit makten stoppade Sverige – liksom många andra länder – allt bistånd till den Afghanska staten. Ungefär hälften av utvecklingsstödet till Afghanistan på 448 miljoner kronor gick in i statsapparaten genom Världsbanken.

– Den möjligheten till samarbete föll, ganska brutalt, säger Maria Lundberg, chef för Sidas Afghanistanenhet.

Skola och sjukvård kollapsar

Anders Fänge, som sitter i styrelsen för Svenska Afghanistankommittén, var en av dem som var skeptiska till Sveriges agerande. Han säger att det stöd som gick till staten var avgörande.

– Det finansierade en väldigt expanderad utbildningssektor med ungefär sju, åtta miljoner barn i skolan och tvåhundra tusen lärare. Också en utbyggd hälso- och sjukvård, i den var mellan åttio- och ett hundra tusen människor anställda, många av dem kvinnor, säger han.

– Stoppet av utvecklingshjälpen innebar att systemet började kollapsa med en gång, därför att folk inte fick ut sina löner när ministerierna som betalat ut lönerna upphörde att existera.

Lägg till det en pandemi och en svår torka.

Anders Fänge tror inte att stöd till organisationer som Svenska Afghanistankommittén och FN kan fylla det hålet. 

Maria Lundberg på Sida håller inte med och säger att Sverige fortsätter stödja utveckling, men att man inte hade så mycket val vid talibanernas maktövertagande.

I fallet Afghanistan har en slags biståndsform som kallas "humanitarian plus" eller ”hum plus” blivit aktuellt. Det är ett sätt för givare att fortsätta bedriva någon form av utvecklingssamarbete, men inom ramen för det humanitära biståndet. 

– Om man klassificerar stöd som ”humanitarian plus” så blir det lite mer opolitisk, helt enkelt. Vi använder oss inte speciellt mycket av det begreppet, även om jag vet att det figurerar i debatten väldigt mycket nu och det är medvetet, säger Maria Lundberg.

”Vi har inte den frihet som vi hade”

Kvinnors situation var en stor oro när talibanerna tog över makten. I podden berättar 33-åriga Sultana Aziz i Kabul om hur livet ser ut i dag för henne som kvinna.

– I morse när jag sprang till bilen såg jag två personer framför mig, talibaner. Sättet som de tittade på mig gjorde att jag för några sekunder tänkte ”nu kommer de att slå mig”. Inget hände, men den rädslan finns alltid hos oss, säger hon.

–Vi har inte den frihet som vi hade innan. En av mina vänner som brukade klä sig i kort tröja och byxor skickade en bild till mig där man ser att hon blivit mycket illa misshandlad av talibanerna. Efter två veckor flydde hon från Afghanistan, berättar Sultana Aziz.

Hon säger att hon nu alltid bär lång, svart klädnad och hijab, enligt talibanernas krav, och att hon oroar sig för sina barn som är några år gamla.

– Det är som om vi är i ett fängelse och alla dörrar är stängda. Vi kan inte göra någonting, säger hon.

Hon berättar också om hur talibanerna stängt universiteten och hur många av hennes vänner och familjemedlemmar inte har något jobb eller inkomst.

Ny politik att vänta

Det är en oroväckande situation för flickor och kvinnor just nu, säger Maria Lundberg.

– Det är en tydlig rädsla, det märker man väldigt tydlig. Man begränsar sig och stannar hemma, även om man får återvända till sitt arbete, säger hon. 

Huruvida man får det eller ej kan bero på vilken provins man bor i.

– Det är väldigt svårt att kunna läsa av talibanernas politik, för det finns ingen enhetlighet i det som de går ut med eller säger.

Anders Fänge påpekar att talibanerna nu inte verkar lika radikala som förra gången de satt vid makten. De godkänner till exempel icke-religiösa skolor. Vi kan, enligt honom, förvänta oss en mer sammanhängande politik från talibanerna framöver, frågan är bara hur det kommer att se ut.

– I vilket fall som helst så kommer det att vara en konservativ islamsk regering, som kommer att sätta upp begränsningar för kvinnors rättigheter och begränsa kvinnors möjligheter att arbeta och i viss mån att studera, säger han.

Mer läsning

Militärkuppen i Sudan uppmärksammades över hela världen. Utanför 10 downing street i London krävde demonstranter att den brittiska regeringen skulle stödja demokratiaktivisterna.

Ovisst med biståndet till Sudan

Sudan återgår till ett militärt styre efter att premiärminister Abdalla Hamdok avgått. Protesterna för att införa ett civilt styre fortsätter i landet som hamnat i en djup humanitär kris. FN:s sammankallar nu till möte mellan olika aktörer i Sudan.