Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet.

Avsnitt 135: Massvaccinering i Afrika ifrågasätts

Hur ser covid-läget ut i världen just nu och varför vill vissa läkare inte genomföra massvaccination i Afrika? OmVärlden Podd pratade med katastrofläkaren Johan von Schreeb.

PODD

Avsnitt 135: Massvaccinering i Afrika ifrågasätts

Podd-spelaren kommer från Libsyn. Inga personliga data sparas vid användning.

Afrika är den kontinent där utrullningen av vaccinet gått långsamast. I dag har covaxprogrammet, som distribuerar vaccin från rika till fattiga länder, levererat en miljard vaccindoser. Men målet var två miljarder doser under 2021.

Trots det finns det, enligt Johan von Schreeb, anledning att vara nöjd.

– Det är drygt ett år sedan som vaccinet blev tillgänglig. På drygt 13 månader har vi lyckats sätta en spruta tio miljarder gånger i folk. Det är helt fascinerande att tänka hur man lyckats rullat ut det här så snabbt, så effektiv och så säkert som man har gjort. Det glömmer man ibland bort när man börjar kritisera den ojämlika fördelningen av doser, säger han i OmVärlden Podd.

Drygt 60 procent av världens befolkning har i dag fått minst en spruta covidvaccin. Men skillnaden mellan länder är stor. I Förenade arabemiraten har drygt 99 procent vaccinerats. I Kongo är motsvarande siffra en halv procent.

Ifrågasätter massvaccinering i Afrika

Trots att flera länder ligger långt efter ifrågasätter Johan von Schreeb strategin med att vaccinera hela befolkningar i Afrika. Kartor över smittspridning och dödsfall visar att kontinenten kommit ganska lindrigt undan. Antalet döda och smittade är jämförelsevis lågt.

Johan von Schreeb säger att det sannolikt finns flera förklaringar till det.

Befolkningen är betydligt yngre än i rika länder på andra kontinenter. Det är, enligt honom, tio gånger färre i befolkningen som är över 70 år i länder söder om Sahara jämfört med höginkomstländer. Problem som övervikt och kroniska sjukdomar är också mindre. Dessutom verkar det redan nu verkar en stor del av befolkningen i flera afrikanska länder redan ha antikroppar, trots att många inte fått vaccinet.

Enligt hans sätt att se det finns det bättre hälsosatsningar i Afrika än att vaccinera så många som möjligt mot covid-19.

– Det är de fattiga hos de rika och de rika hos de fattiga som har blivit offer för det här, säger Johan von Schreeb.

I den rika Västvärlden hamnade covid-19 på andra plats, efter hjärt- och kärlsjukdomar, då WHO listade dödsorsaker 2020. I Afrika så hamnade covid-19 först på plats 24:a, medan spädbarnsdödlighet kom högt upp på listan över dödsorsaker.

Stora skillnader mellan länder

Enligt Johan von Schreeb bör man i stället ta hänsyn till att situationen skiljer sig mycket mellan fattiga och rika länder. Att satsa på covidvaccin kan vara rationellt i rika länder, men inte i fattigare där andra dödsorsaker är vanligare.

I Kongo satsas det 15 dollar per år och person på hälsovård. I USA satsas det 11 000 dollar per person och år, alltså 675 gånger mer.

– Det är gigantiska skillnader. Att då gå in med en copy- och pastestrategi går inte. Det kan inte vara en rättighet att få en covidspruta om det inte är en rättighet att få syrgas då man ligger på sjukhus, säger han.  

Antagligen är dödstalen större

Drygt 5,7 miljoner har hittills dött i covid-19. Det är i alla fall de officiella siffrorna. Men i verkligheten tros pandemins dödstal vara betydligt högre.

– Det är nog väldigt många som har strukit med som vi inte känner till, säger Johan von Schreeb.

Som katastrofläkare har han arbetat i många länder. 1994 jobbade han med ett stort utbrott av Ebola som härjade i delar av Afrika.

– Då gjordes studier i Sierra Leone och läkarna kunde konstatera att sannolikt hade fler dött av indirekta effekter på grund av nedstängningar av sjukvård och liknande än på grund av ebolaviruset. Jag tror att det är för tidigt att komma med siffror om dagens dödsfall.

– När det gäller covid-19 har det blivit som att titta på matchresultat. Hur många har dött, hur många har smittats. Men det speglar inte tragedin eller effekten av det här som påverkar samhället på en så mycket bredare front. 

Han tycker att det är att göra det för enkelt att endast räkna antalet smittade eller döda och påpekar att i flera fattiga länder så har barn tappat nästan två års utbildning.

– Hur mäter man det? Det är en annan valör på den förlusten. Barnäktenskap. Flickor som gifts bort i unga år. Fattigdomen ökar på många ställen och vaccinationsprogram mot mässling skjuts upp. Det har haft enorm indirekta effekter, men jag tror inte att den valör vi ska mäta är antalet dödsfall, säger han i OmVärlden Podd.

Mer läsning

Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, Charlotta Norrby, generalsekreterare SMR och Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia skriver tillsammans med ytterliggare åtta andra under debattartikeln där de kräver att civilsamhället får plats vid bordet när toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj.

"Människor som drabbas hårdast av katastrofer måste vara en del av lösningen”

Alltför få länder ger civilsamhället en plats vid bordet när åtgärder för att förebygga och minska katastrofer diskuteras. Därmed utelämnas viktig kunskap och det katastrofriskreducerande arbetet tappar relevans och kvalitet. När toppmötet för katastrofriskreducering hålls i maj måste Sverige kliva fram och kräva att fler stater inkluderar civilsamhället.