Avsnitt 136: Därför är maten rekorddyr

Under förra året ökade priset på mat kraftigt i världen. I maj var priserna de högsta på ett decennium. Värre spås det bli och utvecklingen kommer knappast att kylas ner av krisen i Ukraina. Vad beror prisökningen på och vad blir konsekvenserna?

PODD

Avsnitt: 136: Därför är maten rekorddyr

Podd-spelaren kommer från Libsyn. Inga personliga data sparas vid användning.

Enligt FN:s livsmedels och jordbruksorganisations (FAO:s) index gick priset för matkorgen, alltså den uträkning som FN gör baserat på ett antal råvarugrupper för att kunna jämföra över tid, upp med 18 procent från januari till november 2021. De höga matpriserna har legat kvar och oroat världens länder och de hjälporganisationer som arbetar med att motverka hunger. Många viktiga råvarugrupperna ligger nu långt över prisnivån de hade för ett år sen. Vegetabilisk olja har nått en historisk toppnotering, enligt FAO, likaså nötkött.

– Råvaror inom livsmedelsproduktion som gått upp kraftigt det senaste året är exempelvis kaffebönor, som har ökat med mer än 100 procent januari 2022 jämfört med januari 2021, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, i OmVärlden podds avsnitt 136.

– Även allting som är avgörande för animalisk produktion – majs, sojabönor, vete, havre. Alla de här centrala livsmedelsråvarorna har gått upp kraftigt.

En cocktail av negativa faktorer

I podden förklarar Eckerdal hur situationen med rekordhöga globala priser på viktiga livsmedel kunnat uppstå. Pandemin, flaskhalsar som stoppar upp transport samt klimatförändringar som påverkat skördarna är tre viktiga orsaker till att det sker just nu.

– Det är en cocktail av en rad negativa faktorer, säger Eckerdal.

Han kallar det en perfekt storm.

Förlorarna är utvecklingsländerna. De drabbas hårdare än rika länder av prisuppgångarna på råvaror. Det beror inte bara på att människor där har mindre marginaler, utan också på att man konsumerar mer icke-processad mat – rena råvaror, förklarar Carl Eckerdal. I väst köper vi mycket processad mat, och då har de ökande råvarukostnaderna delvis absorberats av kostnader för transport och produktion.

Carl Eckerdal, chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, och Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna. Foto: Moa Kärnstrand.
Carl Eckerdal, chefsekonom på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, och Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna. Foto: Moa Kärnstrand.

Stora konsekvenser

Konsekvenserna kan bli stora för människor i fattiga länder, säger Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna, som också gästar OmVärlden podd. Samtidigt är det viktigt att inte bara diskutera matfrågan utifrån ett hungerperspektiv, utan också ur ett rättighetsperspektiv, påpekar hon. För deras partnerorganisationer kan det handla om sådant som frörättigheter och att stå emot trycket som det industriella jordbruket innebär, säger Lindfors.

–Det handlar om ett mindre beroende av det stora systemet, säger hon. 

De stora ekonomiska beroendefaktorerna påverkar mindre om man är mer självförsörjande.

Matpriserna i Zimbabwe steg med 65 procent

Afrikagrupperna jobbar i flera av de länder i Afrika som drabbats allra hårdast av ökade matpriser. I Zimbabwe gick matpriserna förra året upp med 65 procent och i Etiopien med 39 procent. I Uganda lämnar människor landet och reser till gulfstaterna för att arbeta för att levnadskostnaderna ökat så mycket hemma, och i Malawi har över 1000 personer gripits under protester mot de ökande kostnaderna för bland annat mat.

Många fattiga länder är beroende av import av mat, vilket gör dem ännu mer utsatta för fluktuationer i råvarupriser, säger Carl Eckerdal, och konstaterar att framtiden inte ser ljus ut.

­– Kostnaderna att framställa och distribuera råvara runt om i världens kontinenter rör sig i fel riktning, som det ser ut nu, säger han.

Priset på råolja är en bra indikator, och det går upp just nu, säger han och påpekar att vad som sker i Ukrainakonflikten kan påverka hur priserna utvecklas fram över.

Stor utmaning

För hjälporganisationerna innebär höga matriser en stor utmaning. Enligt FN-organet World Food Program (WFP) står 120 miljoner människor bara i Afrika inför matkris och att behovet av stöd från WFP är rekordhögt. De räknar med att cirka 45 miljoner människor i 43 länder lever under risk för svält.

– I Zimbabwe är det akut matbrist, säger Louise Lindfors, som i podden betonar att det inte bara är humanitärt bistånd som behövs, utan en satsning på utvecklingsbistånd för att komma till rätta med matfrågan.

Podden spelades in 22 februari, före Rysslands invasion av Ukraina.

Mer läsning