Avsnitt 143: ”Klimatmötet blev en besvikelse”

Klimat- och miljömötet Stockholm +50 blev en besvikelse. Det hävdar professor Björn-Ola Linnér i OmVärlden podd. Samtidigt gör Ukrainakriget att världen står inför risken att delas upp i två ”klimatblock”. 

PODD

Avsnitt 143: ”Klimatmötet blev en besvikelse”

Podd-spelaren kommer från Libsyn. Inga personliga data sparas vid användning.

I början av juni hölls det stora internationella klimat- och miljömötet Stockholm +50. Det genomfördes 50 år efter att den första internationella miljökonferensen som hölls i just Stockholm. Tanken med Stockholm+50 var att få i gång arbetet kring de klimat- och miljöuppgörelser som gjorts i världen, under till exempel COP-mötena samt att få fram idéer om hur världen kan gå från ord till handling. 

– Jag tror att det var en jättebra idé. Sedan tycker jag inte riktigt att det blev så, säger Björn-Ola Linnér, professor i klimatpolitik vid Linköpings universitet och programchef för Mistra geopolitics, i det nya avsnittet av OmVärlden podd.

”Samma floskler”

Han är besviken på att mötet resulterade i så lite och kallar det ”en missad möjlighet” i det internationella klimatarbetet.

– Det var väldigt många som gick upp och sa samma floskler som de brukar, säger han och tillägger att han tycker att man, inte minst från den svenska regeringens sida, hade kunnat prioritera klokare för att få mer ut av mötet.

Många organisationer inom det svenska civilsamhället delar hans kritik. Men några idéer från mötet tror Björn-Ola Linnér kan vara viktiga för framtiden. Bland annat ett förslag att länder ska inleda miljö- och klimatmöten med att berätta vad de uppnått sedan sist.

– Om man kan få det institutionaliserat tror jag att det kommer att vara en liten blåslampa, säger Björn-Ola Linnér.

Ett annat viktig utfall var att det blev tydligt hur mycket fokus det ligger just nu på en ekocidlagstiftning, alltså en lagstiftning som skulle göra det möjligt att betrakta storskalig miljöförstöring som ett brott som det är möjligt att väcka åtal emot.

– Det visar att vi kanske står in för ett genombrott i den frågan.

Ny blockpolitik kan formas

Kriget i Ukraina har på många sätt satt ljuset på de geopolitiska aspekterna i klimatfrågan. Inom forskningssamarbetet Mistra geopolitics studerar man just kopplingarna mellan säkerhetspolitik, mänsklig säkerhet och hållbar utveckling. I och med kriget blev dels fossilberoendet i Europa tydligt, dels kunde vi se konsekvenserna av att Europa inte köper fossila bränslen från Ryssland. Det har inneburit att Ryssland i stället rear ut det och på så vis skapar nya allianser, säger Björn-Ola Linnér. 

– Jag tycker att vi kan se konturerna av framväxten av en ny blockpolitik i världen. Lik den vi hade under kalla kriget, men nu är det inte två politiska ideologier som står mot varandra, säger han.

Blocken består i stället av å ena sidan de länder som tar sig bort från fossila bränslen, och å andra sidan av de som är kvar i fossilsamhället såsom jätten Indien. En blockuppdelning vore, enligt honom, förödande för klimatöverenskommelsen om att vi ska nå Parisavtalet. Det vore även, Björn-Ola Linnér, förödande för internationellt samarbete på andra plan.

Det låter som att kriget i Ukraina har haft en dålig inverkan på klimatarbetet?

– Ja, det får man säga, totalt sett i världen. I Europa kanske det blir en skjuts och ett tillfälle att ställa om. Vi vet ju att sådana här disruptiva händelser är ofta inledningen när vi ser samhällstransformationer, säger Björn-Ola Linnér i OmVärlden Podd.

Världen riskerar att delas upp i två klimatblock, varnar Björn-Ola Linnér i OmVärlden Podd. Foto: Moa Karnstrand

Mer läsning