Avsnitt 148: Kunskapsras efter pandemin

I detta avsnitt av OmVärlden podd tar sig programledaren Moa Kärnstrand och hennes gäster sig an frågan om utbildningskrisen i pandemins spår. I 190 av världens länder stängde skolor under covid-19-pandemin, vissa så länge som nästan två år.

– När det var som värst var 1,5 miljarder barn utestängda från skolorna runt om i världen, säger Per Magnusson, ansvarig för globalt utbildningsstöd på Sveriges biståndsmyndighet Sida, i podden.

Framför allt var det i fattiga länder som eleverna helt och hållet hänvisades till hemmet.

Vad blir egentligen konsekvensen av dessa omfattande skolstängningar? När pandemin nu ebbar ut får vi facit. 

Ett av de länder som hållit stängt allra längst är Indien och där är kunskapstappet bland unga allvarligt. Enligt uppskattningar som utbildningsorganisationen Pratham gjort har eleverna som hållits hemma bara lärt sig 40 procent av vad de skulle ha lärt sig om de fått gå fysiskt i skolan.

– Det är en kunskapsförlust som kommer att kunna få jättestora konsekvenser, säger Ingrid Eelde Koivisto, generalsekreterare för Pratham Sverige, i OmVärlden podd.

De 188 veckornas stängning i Indien har också fått andra konsekvenser för barnen, tillägger hon.

Det handlar till exempel om utebliven övning i att socialisera med andra barn och vuxna. Bland de allra yngsta eleverna är det många som över huvud taget aldrig varit i skolan.

I stället var det distansundervisning som gällde i de länder där skolorna hölls igenbommade. Lösningarna har ofta blivit lågtekniska, såsom radiosändningar, berättar Per Magnusson i podden. Men på många platser, framför allt i utvecklingsländer, saknades de tekniska förutsättningarna för att det skulle fungera. 

I Indien har distansundervisningen skett över teve men också via äldre, vanliga mobiltelefoner och appen Whatsapp. 

– Men det är en otroligt liten del av barnen som har nåtts av den här typen av utbildningsaktiviteter, säger Ingrid Eelde Koivisto och berättar om hur problemen konkret har kunnat se ut för barn på den indiska landsbygden.

Pandemin har också ökat de klyftor som redan fanns i utbildning globalt, mellan fattiga och rika, stad och landsbygd och tjejer och killar, påpekar Per Magnusson.

– I det långa loppet är det förödande, för både individen men även för samhället och för de effekter som utbildning har för att motverka fattigdom, förbättra hälsa. Allt det här kommer såklart att påverkas, säger Per Magnusson.